Det hela, det jag har arbetat med i mitt liv, grundar sig på min barndom. Alltihopa!
Jag gick med mamma till tygaffären och köpte tyg till min examensklänning varje år. Stort tygintresse uppstod. Ja ren kärlek till tygerna som jag senare, när de var utslitna vävde trasmattor av. Men på trasmattorna blev tygremsorna bara en smal strimma. Jag kom på att på lapptäcken såg man mycket mer av tygmönstren! 
Så det blev lapptäcken!  
Jag hade först kurser i lappteknik i 15 år. 
Sen startade jag Sveriges första lapptäcks-förening ”Föreningen Lapphexorna” 1987 (för att vi är förhäxade av lappar och lapp-täcken samt att hexagon, sexhörning, är ett känt lapptäcksmönster).
Jag älskade gamla lapptäcken så mycket att jag gjorde en utställning 1989 
”Lapptäcken – en kulturskatt”. Och vem kunde tro att detta blev början på en turné till 40 museer runt hela världen. Hade jag förstått det i början hade jag inte vågat starta denna cirkus. 

Men efter ett tag sade en väninna: 
Skriv en bok Åsa. 
Skriv om lapptäckena – Nej inte kan jag . . . Men jag kunde! 
 Picture


















Och i boken ”Gamla svenska lapptäcken” som kom 1993 får man läsa om den kvinnohistoria som är förknippad med lapptäckena. Boken kom ut i 24.000 ex och sedan på engelska i Amerika och spreds över världen. Och jag fick mängder med läsarbrev som jag svarade på. 
När boken gick så bra sa förlaget: Vill du skriva om något annat Åsa? Det blev ”Änglaboken”,
som kom 1996 och tog slut och kom ut i en annan upplaga igen 2010. Så gjorde jag en Änglautställning som vandrade runt på museer i Sverige och Danmark.  Men varför änglar?  Sen barndomen hade jag samlat på änglar och fascinerats av dem. 

1978 hade jag varit med om en trafikolycka med min dotter. Jag blev skadad både utanpå och inuti men vi överlevde. Jag vill kalla det änglavakt. Efter en sådan upplevelse finns det ett före och ett efter. Man får skärpa sig. Och man blir ödmjuk inför livet.

Min svärmor älskade allt blått. Min mamma kunde bara ha blått. Håkan, min man och jag blev trots allt också blåälskare och vi kom på att vi skulle skriva om blått - det blev boken ”det Blå” Och det blev en utställning på Jamtli i Östersund sommaren 2006 och den fortsatte till tio ställen.

Ett råd från mig. Arbeta med det som Du tror på och tycker om. Kanske Du inte blir rik. Men Du blir nöjd och glad ändå. Det brukar ordna sig ändå med allt det där andra. Livet går inte i repris.